Två år sen.. Kom lyckan in i mitt liv, du kom! Du förändrade allting.. aldrig någonsin hade jag mått så bra, som då. Men lyckan försvan efter bara någon vecka. Efter någon vecka var allting över. Jag förstår inte, så sjukt längesen och det känns som igår. Jag kan inte släppa dig, så är det bara.. tänker på dig hela tiden, när jag ska sova & när jag vaknar. Hela tiden, du finns i mina tankar.. det är bara du, du hela tiden. Men vad fan ska jag göra? Jag kan inte hjälpa att du är så underbar? Jag har fasnat för dig, verkligen. Och inget kan jag göra åt saken, det bara är så. Jag visar det inte, Men saken är den. Jag saknar dig så jävla mycket, så in i helvete. Jag träffar dig ibland på vardagarna, vi snackar och pratar.. men sen syns vi inte mer, jag saknar dig. Vill bara att du ska komma tillbaka och att det ska vara du och jag. Men aldrig någonsin kommer det bli som förut, du är så äkta rakt igenom, världens snällaste kille! Jag kan inte släppa dig, det är inte lätt. Jag har försökt och försökt men det hjälper inte, du är den enda jag vill ha, vill inte ha någon annan. Du är den som har fasnat i mitt hjärta, och den platsen kommer alltid vara din. jag älskar dig!

Hur är det med er, saknar ni någon lika mycket som jag gör?