Jag känner verkligen för att skriva av mig lite - det var sålänge sen. Finns inget så bra ställe som i bloggen, förutom att här kan alla läsa det jag tänker. Men det gör ingenting, jag måste få ut det. Jag vet inte ritkigt vad jag vill komma fram till men jag hoppades så mkt på oss två, ville verkligen att det skulle vara du och jag. Jag älskade dig så mkt och jag trodde faktiskt att du kände detsamma, men jag hade tydligen fel. eller?.... var allting bara en lögn, du kramade mig, höll om mig. Sa att du älskade mig. Men sen blir allting bara så fel, jag får reda på en massa saker om dig och jag blir så förkrossad, på bara några minuter är mitt hjärta helt brutet. Kan det verkligen vara sant? Det jag tror att det är? Snälla säg att det inte är såhär, är det såhär du vill ha det så får du säga det till mig. Inte gå runt och låtsas, jag orkar inte en massa lögner.. orkar inte.

Jag fasnade vid dig så snabbt, kanske alldeles för snabbt?..